Men aja! Har man en Madde så löser det sig!

Engelskapjäsuppspelning idag, Shakespeares 'Much Ado About Nothing'. Det gick väl inte så bra som det hade kunnat göra om människor (människan...) kunde hålla sig till manuset, göra det han ska, inte hoppa över 15 meningar inklusive repliker och göra om sina egna repliker. Gah! Jag blev Så irriterad och sa efteråt till honom (argt) att han hoppade över en massa. Han själv förstod inte vad jag pratade om, men sa "Men slutet blev rätt ialla fall!". FEL! fel fel fel! Slutet blev inte alls rätt! inte på långa vägar. Argh! okej nu ska jag lugna ner mig, det är bara det att vi andra såg ju dåliga ut när allt blev omkringkastat så man inte hängde med själv. Stackars publiken.. Och "Hero" fick vara avsvimmad jättelänge innan en annan människa kom på att han skulle prata. haha. Nej några fler pjäser vill jag faktiskt inte göra trots att jag tycker det är kul att agera.

På svenskan ska vi analysera 'Korpen Flyger', en isländsk film om en kille som ska hämnas sina föräldrars död. Jag missade början för då var jag sjuk så jag hängde inte med så mycket. Dessutom så var den lååång så jag somnade en stund, vilket inte är bra om man ska analysera den för då vetman ju inte vad som har hänt.. Inte bra. Men det lösersig väl, hoppas jag.

Da mi basia mille! Imorgon då.. Et multae, magnae rosae!

Dagens slutsats: Man ska aldrig spela aldrig upp en pjäs som inte spelats rakt igenom någon gång.