Svar: Superlativen "färst" behöver vi egentligen inte uppfinna. Den var levande, om än sällsynt, i svenskan ända in på 1800-talet. Sedan försvann den ur språkbruket. Men jag får inte så sällan frågan om formen "färst" _ och om den går att använda.

Jo, det gör den om tillräckligt många språkbrukare törs. Och visst behövs den! "Färst" är dessutom en alldeles språkriktig form. "Vårt lag hade inte många poäng, lag två hade ännu färre men lag tre hade färst" skulle gå utmärkt. Det är egentligen bara en fråga om att vänja sig. Vi kan ju lyssna till danskarna som är lyckliga nog att ha formen "færrest", "de færreste".

Som språkvårdare är jag alltså villig att stödja alla som tar "färst" i sin mun. Man kan ju börja med talspråket, där så många språkvanor föds.