Så mycket som man missar

Nu har jag varit i USA i nästan två hela månader! om en halv månad har jag varit här halva tiden och jag har varit med om en hel del.. det är synd att jag är så dålig på att skriva om vad jag varit med om, det är så mycket man glömmer och sen när man ska berätta om det så har man glömt hälften. Men nu ska jag bli bättre! Jag sak lova mig själv och er det. Jag ska skriva minst en gång i veckan.. och för att komma ihåg att göra det ska jag sätta ett alarm på min mobil!

Jag kan ju börja med att berätta att det var fettisdagen i tisdags.. vilket ni troligtvis vet hemma i sverige men här höll det på att tyst gå förbi. Men så råkade jag snubbla över faktumet att det var "mardi gras" och började läsa om det.. Och mitt i artikeln beskrevs mardi gras som "fat tuesday" vilket ju låter väldigt mycket som fettisdagen.. inte bara låter, utan ÄR! Så jag bestämde mig för att göra semlor! Man kan ju inte låta en semeldag gå förbi utan semlor. Problemet är lite att de inte har en aning om vad semlor är här borta. Man kan inte köpa bullar och än mindre mandelmassa. Jag kunde inte ens hitta marsipan på Walmart! sunkigt. Så det var till att baka och kladda, men det är inte det enklaste när de inte har rätt ingredienser. Jag fick använda "dry active yeast" vilket är ett jästpulver.. Konstigt! Nästa problem var mandelmassan... jag köpte hela mandlar, skållade dem, skalade dem, hackade dem FÖR HAND och blandade ihop med övriga mandelmasseingredienser. Det blev faktiskt mycket lyckat! Och så nästa problem... ingen vispmaskin!! Det blev till att vispa grädde för hand. Jag försökte få David att hjälpa till och det gjorde han gärna,men efter några minuter var jag tvungen att avbryta honom eftersom jag fick spader på att han bara rörde runt lite i grädden.. man måste ju VISPA! Jag försökte säga det till honom men han vägrade lyssna.
Till slut fick vi i alla fall våra semlor och hade ett semelparty. Som underhållning skulle vi få Ben och David att spela en cello- och kontrabasduett, men basen föll isär hela tiden. När vi fixat ett fel så gick nånting annat sönder. Men det var en trevlig kväll i alla fall.

Igår var jag på konsert på campus. Det var UTAs blåsorkester som spelade och de var faktiskt mycket bra. Jag tycker inte om sånna stycken som bara är ett hopplock av ljud dock.. melodi är finare. Men en sak som jag gillar väldigt mycket är den kvartett som spelade efter pausen. Gissa vad det var för kvartett! ... en tubakvartett!! Det var så gulligt och ompa-opma-igt som det kan bli. Mycket underhållande.

Nu måste jag städa klart rummet innan David kommer hem från sitt prov.

Kram!

RSS 2.0